Efter ett par år av minusränta har Riksbanken valt att göra en helomvändning. Reporäntan har redan höjts och förväntas höjas flera gånger till under 2022. För bolånetagarna blir det dyrare – men även för de med privatlån och andra låneformer.

När Riksbankens höjning nämns i media är det nästan uteslutande bolånen som nämns. I olika exempel räknas det ut hur mycket dyrare det blir för en familj att bo. Går exempelvis den rörliga räntan från 1 % till 2 % blir det dubbelt så hög månadskostnad för räntan. Amorteringsbeloppet ändras däremot inte.

Orsaken att bolånen blir dyrare är att bankerna lånar pengar till reporäntan. Med högre upplåningskostnad behöver de ta ut högre ränta från sina låntagare.

Påverkar även andra lån

Men det är inte bara bolånen som påverkas. Även privatlånenen kommer att få högre ränta. Det absolut vanligaste är nämligen att privatlån har rörlig ränta – även om alla låntagare inre är medveten om det.

Att räntan är rörlig innebär däremot inte att kreditgivaren godtyckligt kan ändra nivån utan detta får enbart ske vid speciella tillfällen, som exempelvis högre upplåningskostnad. Det kan exempelvis stå i avtalet att räntan höjs i förhållande till förändringar i reporäntan eller liknande. Kortfattat så kommer alltså även ett privatlån få högre ränta om reporäntan höjs.

Slår ofta hårt med privatlån

Även om en liten höjning av bolåneräntan kan slå hårt mot bolånekunder så är det sällan dessa bankkunder som lider mest av den höjda räntesatsen. Detta inte minst med tanke på den mycket kraftiga värdeökning som skett på bostäder under de senaste 10 åren. I värsta fall kan de bli tvungna att flytta men har då till stor sannolikhet ett kapital i bostaden som kan användas till ny bostad.

De som däremot bor i hyresrätt och har privatlån har inte kunnat tagit del av fastighetsmarknadens ”tjurrusning” och sitter därmed med högre lånekostnader utan högre värde på bostaden.

Ränta, inflation – The perfect storm

Det är inte bara högre ränta som nu påverarkar hushållens ekonomi. Samtidigt har inflationen skenat till mycket höga nivåer. Flera uträkningar visar en årsinflation på ca 8 %. Men inflationen är även varierande mellan olika varor och det är framförallt inom vardagskonsumtion som priserna gått upp. Detta på allt från livsmedel och drivmedel till el. Det enda som går ner i pris är aktier och fonder…

Frågan är inte om Sverige går in i en lågkonjunktur utan hur länge den varar…