Insättningsgarantin – Så ser du om ditt sparkonto innefattas

Att välja ett sparkonto med insättningsgaranti betyder att man väljer ett konto med total trygghet. Skulle banken gå i konkurs kommer Riksgälden betala ut pengar (och intjänad ränta). Men hur vet man att kontot innefattas av garantin – och kan bankerna välja att stå utanför?

Här är några av de vanligaste frågorna kring detta.

Hur vet du att ditt konto innefattas av garantin?

Så länge som banken eller kreditföretaget har ett tillstånd från Finansinspektionen att bedriva verksamhet där man tar emot pengar i olika sparformer så innefattas kontot av denna garanti. Det man kan göra är alltså att kontrollera företaget. Känner man sig osäker så finns en lista på Riksgäldens hemsida.

Gäller det även för företag?

Denna garanti gäller både för företag, organisationer och privatpersoner. Det gäller även andra juridiska personer. Däremot ska man komma ihåg att beloppet är maximalt 100.000Euro (2016) vilket är mycket lågt för många företag. Företag kan i dessa fall välja att sätta sitt kapital på olika banker för att därigenom säkra hela sitt kapital inom garantin.

Men om en bank får sitt tillstånd indraget av Finansinspektionen – vad händer då?

Så länge som insättningarna skett under den period som företaget haft tillstånd från Finansinspektionen så innefattas pengarna av den statliga insättningsgarantin. Så även om företaget inte finns med på listan som nämns ovan kan pengarna vara säkrade av garantin.

Kan en bank eller ett kreditinstitut välja att avstå från denna garanti?

Nej, de ansluts automatisk när de får tillstånd från FI och har inte någon möjlighet att ställa sig utanför detta. Däremot finns företag som på eget initiativ väljer att inte ansöka om tillstånd för att därigenom bara erbjuda sparkonton utan garantin (vilket då sker till större risk)

Nya amorteringsregler kan även skapa högre räntekostnader

Även om kritik har kommit från flera håll gällande det nya amorteringskravet ser det ut som att kravet kommer att börja gälla från sommaren 2016. Kravet innebär att de som tecknar ett nytt bolån måste amortera på detta om belåningsgraden är över 50%.

Reglerna säger att en amortering på 2% av lånets totala belopp måste amorteras per år till att belåningsgraden minskat till 75%. Därefter finns fortfarande krav på amortering men i lägre grad. Från belåningsgraden på 75% ner till 50% kommer kravet att vara en amortering på 1%.

När sedan belåningen inte är över 50% kan låntagaren själv välja om amortering ska fortsätta eller inte.

Problem med att höja lånet

De regler som presenteras ovan gäller alltså för alla som tar ett nytt bolån efter att amorteringskravet införts. Men om ett bolån höjs räknas det även som att ett nytt lån tecknas och därmed börjar amorteringskravet gälla.

De som idag har ett bolån på exempelvis 1 miljon har inget krav på sig att amortera. Även efter att amorteringskravet införts kommer det inte finnas något krav. Detta eftersom kravet inbart gäller nya lån. Men om sedan lånet ska höjas med exempelvis 100.000kr för ex. en badrumsrenovering kommer detta innebära hela bolånet får dessa regler på sig.

Med andra ord kan detta innebära att en familj som höjer sitt lån från 1 miljon till 1,1 miljon kronor kan få en ökad månadsutgift på flera tusen, där största delen är amortering. Varje år måste nämligen ca 20.000kr amorteras enligt de nya reglerna.

De som inte klarar av den högre amorteringen kan därmed dra sig för att förändra bolånet. Ett alternativ blir istället att teckna ett privatlån. Detta har minst dubbelt så hög ränta som bolånet vilket skapar onödigt hög räntekostnad.

Men i detta fall blir de enbart amorteringskrav på privatlånet (det är alltid krav på amortering på privatlån). Den totala summa som ska betalas per månad blir lägre än om familjen fått baka in det nya lånet i bolånet. Men den totala räntekostnaden som betalas per år blir betydligt högre.

Var det verkligen det som var tanken när amorteringskravet infördes för att begränsa belåningen i Sverige?

Ica förändrar sitt kreditkort

Från och med 1:a januari 2016 förändras villkoren på ICA:s kreditkort på flera punkter. Utöver det kommer ytterligare förändringar ske 1:a mars. De som tidigare använt det ofta på utlandsresor kan uppleva att kortet försämrats medan de som prioriterar extra köpförsäkringar vid inköp av hemelektronik kan se förändringarna som positiva.

Det som försämras är att ICA nu lägger på ett valutapåslag när kreditkoret används utomlands. De har tidigare inte haft något valutapåslag och inte heller någon avgift för uttag i utlandet. Detta var en stor orsak till att kortet fick utmärkelsen ”Bästa Resekortet” år 2015 av Privata Affärer.

Förbättringarna handlar om att de tillför en Allriskförsäkring och en Förlängd Garanti. Detta på hemelektronik och hushållsmaskiner som köps med kreditkortet. Om inköp sker med kortet ingår automatiskt både försäkringen och garantin.

Allriskgarantin betyder att man kan få ersättning i det fall som produkterna går sönder av ”oförutsägbar händelse”. Exempelvis om man tappar TV:n eller slår ner stereon med moppen. Försäkringen gäller i fem år från den dag som produkterna köptes in och är alltså en försäkring som kan liknas med den allriskförsäkring som många har som tillval till hemförsäkringen.

Förlängd Garanti ger ett extra års garanti på de produkter som köps med kortet. Detta utöver den garanti som fås från butiken. Om en TV exempelvis har två års garanti från butiken är det den garantin som ska utnyttjas dessa två år. Det tredje året är det ICA:s garanti som är gällande. Däremot finns en gräns som gör att det maximalt går att få tre garantiår totalt.